MANLY BEACH
En riktigt het dag på stranden igår. Australia day till ära hade jag o Linda på oss nya snygga Aussiebadshorts! =)
Och det var vi inte ensamma om, flaggor lite här och var och en massa glada nationaldagsfirare. Helt fullt på stranden...
Det är en rätt häftig känsla att stå där i bikini på stranden och blicka ut över ett blåturkost hav och sen vänder man sig om och ser höghusen precis bakom sig, stora flygplan kommer in för landning rakt ovanför surfarna och rätt vad det är kommer ett par ridande poliser längs med vattenkanten... =)
La Grande Finale på Australia Day med maffiga fyrverkerier missade vi, men det var det värt eftersom vi då satt på IMAX och kollade Avatar i 3Dversion. Grymt!
onsdag 27 januari 2010
tisdag 26 januari 2010
BACK IN SYDNEY!
Igår morses landade vi åter i Sydney. Kändes lite som att komma hem, särskilt eftersom vio bokat in oss på samma hostel , Sydney Central YHA, som vi hade de senaste nätterna i den här staden. Dock visade det sig att det, som vi då tyckte, fräscha boendet var lite mer sunkigt. Och ännu värre kändes det när vi hittade småkryp i sängarna och under mattan... Femstjärnigt hostel o allt... Bara å säga till så var vi snabbt förflyttade en våning upp till ett annat rum och med frukostbiljetter för hela vistelsen (glutenfritt bröd o allt!) Så vi blev nöjda trots allt.
Igår sprang vi på stan och sen avslutade vi kvällen med BBQ på vårt hostel. Grillad Känguru! Riktigt gott. Viltsmak är väl det närmsta man kan komma. Har smakat en gång tidigare, men då gillade jag det inte, men den här gången var det kanon!
Bara det att man inte ska tänka på dom söta små kängururna man såg på golfbanan häromdagen när man äter det...
Idag är det Australian Day, nationaldag alltså. Får se hur det firas här. Ska bli kul! Ska börja dan med att ta färjan över till Manly för å sola lite. Gäller ju att pressa nu när det bara är några dagar kvar. Har ju varit så duktiga på att smörja in oss också, så risk är ju att man ser blek ut när man kommer hem... Hihihi...
Kramar!
Igår morses landade vi åter i Sydney. Kändes lite som att komma hem, särskilt eftersom vio bokat in oss på samma hostel , Sydney Central YHA, som vi hade de senaste nätterna i den här staden. Dock visade det sig att det, som vi då tyckte, fräscha boendet var lite mer sunkigt. Och ännu värre kändes det när vi hittade småkryp i sängarna och under mattan... Femstjärnigt hostel o allt... Bara å säga till så var vi snabbt förflyttade en våning upp till ett annat rum och med frukostbiljetter för hela vistelsen (glutenfritt bröd o allt!) Så vi blev nöjda trots allt.
Igår sprang vi på stan och sen avslutade vi kvällen med BBQ på vårt hostel. Grillad Känguru! Riktigt gott. Viltsmak är väl det närmsta man kan komma. Har smakat en gång tidigare, men då gillade jag det inte, men den här gången var det kanon!
Bara det att man inte ska tänka på dom söta små kängururna man såg på golfbanan häromdagen när man äter det...
Idag är det Australian Day, nationaldag alltså. Får se hur det firas här. Ska bli kul! Ska börja dan med att ta färjan över till Manly för å sola lite. Gäller ju att pressa nu när det bara är några dagar kvar. Har ju varit så duktiga på att smörja in oss också, så risk är ju att man ser blek ut när man kommer hem... Hihihi...
Kramar!
söndag 24 januari 2010
GREAT OCEAN ROAD
Från Byron Bay tog vi flyget vidare till Melbourne. Här har vi nu gjort en utflykt på egen hand med hyrbil, två dagar längs great ocean road. Såååå vackra vyer längs de slingrande vägarna. Vi har sett de tolv apostlarna och London Bridge, den närmsta liknelse man kan komma till dessa stenformationer är väl Gotlands raukar, fast mycket större och mäktigare förstås...
Annorlunda att själv ta sig fram längs vägarna. Man ser så mycket mer av landet och kan stanna till när man vill. till exempel när man ser en koala i ett träd, för dom finns det gott om här nere i syd. Söta små nallar som hänger i en grenklyka och sover. Så tar dom sig ett eucalyptusblad, äter lite och sover sen en stund igen. Om man skrapar lite i marken kan de i bästa fall vrida huvudet lite i ultrarapid för att kolla efter vad det var för att sedan snart återgå till sin sömn igen... Verkar va ett riktigt lojt och skönt liv att vara koala! =)
På väg hem stannade vi till på en golfbana i Anglesea, som är känd för alla kängurur som håller till där. Wow! Kängurur i massor! Vilka roliga djur, helt otroligt roligt sätt att ta sig fram på. Och en liten Kängurubebis i fickan fick vi också se! =)
Kram på er!
Från Byron Bay tog vi flyget vidare till Melbourne. Här har vi nu gjort en utflykt på egen hand med hyrbil, två dagar längs great ocean road. Såååå vackra vyer längs de slingrande vägarna. Vi har sett de tolv apostlarna och London Bridge, den närmsta liknelse man kan komma till dessa stenformationer är väl Gotlands raukar, fast mycket större och mäktigare förstås...
Annorlunda att själv ta sig fram längs vägarna. Man ser så mycket mer av landet och kan stanna till när man vill. till exempel när man ser en koala i ett träd, för dom finns det gott om här nere i syd. Söta små nallar som hänger i en grenklyka och sover. Så tar dom sig ett eucalyptusblad, äter lite och sover sen en stund igen. Om man skrapar lite i marken kan de i bästa fall vrida huvudet lite i ultrarapid för att kolla efter vad det var för att sedan snart återgå till sin sömn igen... Verkar va ett riktigt lojt och skönt liv att vara koala! =)
På väg hem stannade vi till på en golfbana i Anglesea, som är känd för alla kängurur som håller till där. Wow! Kängurur i massor! Vilka roliga djur, helt otroligt roligt sätt att ta sig fram på. Och en liten Kängurubebis i fickan fick vi också se! =)
Kram på er!
WHEN YOU WISH UPON A STAR...
Aldrig har jag sett så många stjärnor som i Byron Bay. Satt tillsammans med Linda o blickade upp mot himlen.Fascinerande...
Kvällen därefter hade vi strandparty. Så härligt att sitta mitt i natten under stjärnorna o höra vågornas brus, gitarrer i bakgrunden och vara omgiven av goda vänner. Och som ett extra plus, att våra tjeckiska vänner från båtturen kommit hit. Tre underbara killar, så olika och ändå en sån perfekt kombination. Som tre maskotar man bara vill adoptera och ta med sig hem!
Aldrig har jag sett så många stjärnor som i Byron Bay. Satt tillsammans med Linda o blickade upp mot himlen.Fascinerande...
Kvällen därefter hade vi strandparty. Så härligt att sitta mitt i natten under stjärnorna o höra vågornas brus, gitarrer i bakgrunden och vara omgiven av goda vänner. Och som ett extra plus, att våra tjeckiska vänner från båtturen kommit hit. Tre underbara killar, så olika och ändå en sån perfekt kombination. Som tre maskotar man bara vill adoptera och ta med sig hem!
måndag 18 januari 2010
HETT HETT HETT...
...här i Byron Bay. Håller på att smälta bort!
Efter en dag i Rainbow Beach har vi nu tillbringat resten av veckan i Byron Bay. Lind minns det som ett gammalt hippieställe, och visst finns folkabussarna och en hel del härliga personligheter kvar, men annars har Byron Bay vuxit och blivit stort. Inte riktigt samma Hippiekänsla..
Vi har mest solat och badat och svettats i massor... Hyrde surfingbräda en dag, men det gick inget vidare. Nu vet jag. Size DOES matter! I alla fall på bräda och vågor... Jag gav upp! Hihihi...
Igår åkte vi på en snorklingstur till en ö som ligger härutanför. Vi blev lovade att få snorkla med skäldpaddor och visst dök det upp en! Men det jag minns mest av hela turen är vågorna.... Oj vad sjösjuk jag blev... Hade liksom inte tänkt mig att båtturen ditut skulle vara så guppig, blev till och med sjösjuk av att snorkla runt i de höga vågorna. Och sen var vi snorklare tvungna att sitta i båten och invänta dykarna... Allt jag kunde fokusera på var en fast punkt mot land och att inte spy... Hur kan en hypokndriker om jag, som har hela medicinförrådet med glömma att ta ett sjösjukepiller! Linda mådde ännu värre, stackarn... Men vi hade liksom inte sett det så blåsigt o vågigt framför oss...
För övrigt kan tilläggas att i Byron Bay kan man svalka sig med världens godaste Iced Coffee, gjort på sojamjölk, Mums!
Kram kram
...här i Byron Bay. Håller på att smälta bort!
Efter en dag i Rainbow Beach har vi nu tillbringat resten av veckan i Byron Bay. Lind minns det som ett gammalt hippieställe, och visst finns folkabussarna och en hel del härliga personligheter kvar, men annars har Byron Bay vuxit och blivit stort. Inte riktigt samma Hippiekänsla..
Vi har mest solat och badat och svettats i massor... Hyrde surfingbräda en dag, men det gick inget vidare. Nu vet jag. Size DOES matter! I alla fall på bräda och vågor... Jag gav upp! Hihihi...
Igår åkte vi på en snorklingstur till en ö som ligger härutanför. Vi blev lovade att få snorkla med skäldpaddor och visst dök det upp en! Men det jag minns mest av hela turen är vågorna.... Oj vad sjösjuk jag blev... Hade liksom inte tänkt mig att båtturen ditut skulle vara så guppig, blev till och med sjösjuk av att snorkla runt i de höga vågorna. Och sen var vi snorklare tvungna att sitta i båten och invänta dykarna... Allt jag kunde fokusera på var en fast punkt mot land och att inte spy... Hur kan en hypokndriker om jag, som har hela medicinförrådet med glömma att ta ett sjösjukepiller! Linda mådde ännu värre, stackarn... Men vi hade liksom inte sett det så blåsigt o vågigt framför oss...
För övrigt kan tilläggas att i Byron Bay kan man svalka sig med världens godaste Iced Coffee, gjort på sojamjölk, Mums!
Kram kram
onsdag 13 januari 2010
NU VET JAG VARFÖR ALLA SURFKILLAR HAR SÅ SNYGGA MUSKLER...
...för efter en halvdags surfskola kan jag bara konstatera - En timme på Onyx är inget mot en timmes surfing. Det är värre an ettspinningpass att ens ta sig ut till vågorna!
Första dagen i Agnes Water ägnade vi alltså till surfskola. Paddle-paddle-paddle-and stand up! And I did! Jag är så stolt, aven om det bara var några gånger och korta stunder... Men med tanke på att jag håller för näsan när jag hoppar i från en båt eller klippa på västkusten, eller tom när jag hoppar i från en brygga i en liten insjö, och är rädd för vatten. (jag är ju uppväxt vid Sveriges mest långgrunda sjö...) så måste jag ändå tycka att det är en bedrift att ha surfat. Jag kan inte ens räkna alla de gånger jag åkte ner under vågorna...
I Agnes water bodde vi på ett underbart litet hostel, Southern cross.Mysigt, soft o lugnt... Vi hade ett par riktigt sköna dagar här, med bad, surfing, softa vid poolen...
I morses tog vi Greyhoundbussen och fortsatte vår resa söderut. Det är något konstigt med dom där bussarna, för jag blir alltid så trött när jag åker dom, omojligt att hålla sig vaken. Trots att jag såg två olika sorters kängurur längs vägen redan de fem första minutrarna så somnade jag... Kan ju ha berott på att vi åkte vid sex. I alla fall lyckades jag hålla mig vaken ett par timmar innan vi var framme och det är kul att se landet från buss. De små samhällena, naturen, fruktodlingar m.m.
Vid lunchtid kom vi fram till Rainbow Beach, underbart vackert, 30 grader och sol (precis som vi haft de senaste fyra-fem dagarna) Här stannar vi bara en natt för att imorgon åka vidare till Byron Bay där vi tänkte stanna lite fler dagar.
Kramar till er alla där hemma! Tänker på er!
...för efter en halvdags surfskola kan jag bara konstatera - En timme på Onyx är inget mot en timmes surfing. Det är värre an ettspinningpass att ens ta sig ut till vågorna!
Första dagen i Agnes Water ägnade vi alltså till surfskola. Paddle-paddle-paddle-and stand up! And I did! Jag är så stolt, aven om det bara var några gånger och korta stunder... Men med tanke på att jag håller för näsan när jag hoppar i från en båt eller klippa på västkusten, eller tom när jag hoppar i från en brygga i en liten insjö, och är rädd för vatten. (jag är ju uppväxt vid Sveriges mest långgrunda sjö...) så måste jag ändå tycka att det är en bedrift att ha surfat. Jag kan inte ens räkna alla de gånger jag åkte ner under vågorna...
I Agnes water bodde vi på ett underbart litet hostel, Southern cross.Mysigt, soft o lugnt... Vi hade ett par riktigt sköna dagar här, med bad, surfing, softa vid poolen...
I morses tog vi Greyhoundbussen och fortsatte vår resa söderut. Det är något konstigt med dom där bussarna, för jag blir alltid så trött när jag åker dom, omojligt att hålla sig vaken. Trots att jag såg två olika sorters kängurur längs vägen redan de fem första minutrarna så somnade jag... Kan ju ha berott på att vi åkte vid sex. I alla fall lyckades jag hålla mig vaken ett par timmar innan vi var framme och det är kul att se landet från buss. De små samhällena, naturen, fruktodlingar m.m.
Vid lunchtid kom vi fram till Rainbow Beach, underbart vackert, 30 grader och sol (precis som vi haft de senaste fyra-fem dagarna) Här stannar vi bara en natt för att imorgon åka vidare till Byron Bay där vi tänkte stanna lite fler dagar.
Kramar till er alla där hemma! Tänker på er!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)