MOTOBOY = KÄRLEK :)
Jag är fortfarande helt tagen av Moto Boys konsert igår på Foajébaren, Stadsteatern i Göteborg. Att någon kan beröra så med sin röst, sin musik, sin person...
När jag står där längst fram känns allt så nära, så intimt, så naket och ärligt. Det går inte att vara oberörd. Det är så vackert. De ljusa tonerna som rinner ut ur den läppstiftsröda munnen, de vackra orden, blänket i den röda gitarren, ögonen som sluts av njutning, varje liten muskel som spänns för att förmedla känslan... Och vilken känsla det är frågan om går inte att ta miste på. Den finns i hela lokalen. Den känns i luften. Den syns i varje åskådares ögon. Det är kärlek! :)

SALEM AL FAKIR =)
Visst blir man glad av Salems låtar och hans underbara leende?! Lägg där till en symfoniorkester, en fantastisk akustik och en fullsatt konserthall och du får en fantastiskt pirrande lyckoruskänsla i magen. Så sagolikt magiskt, så maffigt, så mäktigt! :)
Salem är så liten där han sitter vid flygeln, så näpen, nästan som en liten docka som man bara vill lyfta upp, titta lite närmre på, pussa lite på och sen ställa tillbaks igen. Sin litenhet till trots tar han en självklar och stor plats på scenen med sin energi, spontanitet och härliga personlighet!
Att sammanföra två orkestrar på detta sätt blir en fantastisk kombination. Örongodis som känns ända i magen!
En underbar fredag i Göteborgs konserthus. Fredagsmys när det är som bäst! :)

JO, JAG HAR FAKTISKT KOMMIT HEM! :)
Även om väntan på Pekings flygplats kändes som en evighet, så satt vi faktiskt inte fast där i två månader... =)
Det var bara det att hemma väntade inte bara en rejäl jetleg utan också fler måsten än jag någonsin kunnat ana där på andra sidan jorden.
Och som om det inte var nog med de måsten som redan fanns så dök det ju hela tiden upp nya. Inte varje år man måste krypa ut på balkongen och skotta bort över en meter snö... Lite skillnad från 40 grader i Byron Bay... hihi... =)
Så till alla er som var rädda att jag missade värsta bästa vintern när jag var borta, kan jag bara glädjande meddela att snön jag fick när jag kom hem räckte gott och väl för mig! Och kylan likaså! Sverige i vinterskrud, vackert som en saga men mycket kallt!

Genom min vanliga strategi - tänk en dag i taget - har jag nu betat av väldigt många av de där måstena och en hel del kul grejer med för den delen, så nu har jag äntligen kommit ikapp mig i min vardag. Det betyder att nu, kära vänner, är jag inte bara tillbaks i Sverige, utan även här på min blogg! :)
Kramar till alla som hållt ut o väntat och fortfarande är med mig här på sidan! =)